25 februari 2015

Jo då, det spirar!

Mina torra, till synes livlösa pelargoner, har kommit igång nu! Visserligen inte alla, men åtminstone hälften. Här spirar pepparmyntspelargonen i förgrunden och de rosa mårbackorna i bakgrunden.


21 februari 2015

Fira sjuåringen

Idag firar vi M som fyllde 7 år igår. Hurra, hurra, hurra! Nu vankas det hallonmoussetårta här om någon timme!



Swedish Grace-servisen med guldkant och sherryglasen i kristall är ärvda.


Blekblå pärlhyacinter och sköra vaktelägg sätter en vårig ton på dukningen. 
Sockerskål och mjölkkanna från Ib Laursen.

19 februari 2015

Funderar på barnens rum

Två kommande projekt som inte går att skjuta upp så mycket mer längre, kommer vara att uppdatera barnens rum. När vi gjorde rummen 2009 var det så enkelt att göra ett pojkrum i blått-vitt-rött, addera lite stjärnor och flygplan... det blev jättefint tyckte vi och J. Kolla vilken lite knatte det är som ligger i sängen, 6 år är han där... Men nu då, när han ska fylla 12?!? Om J får bestämma så skulle han välja svarta väggar och tak. Det känner inte mamman för, kan jag säga, men jag inser ju att han inte kan ha kvar sitt barnsliga rum längre. Tycker det är jättesvårt att hitta inspiration för rum för lite äldre killar, som inte riktigt är tonårscoola än. Har ni några bra tips?



Lilla M, som bara var 1 år, fick ett riktigt prinsessrum (ja, jag vet, vi gjorde två riktigt traditionella, stereotypa barnrum - blått till pojke, rosa till flicka). Rött och rosa mot vitt, med lite gröna och turkosa inslag. Det var nog det barnrum jag helst ville ha själv som liten, kan jag tänka mig! Nu är M 7 år (imorgon!!!) och en ganska kavat tjej som definitivt inte hör hemma i prinsessfacket, så hennes rum behöver också få en makeover.


Jag tänkte måla om väggarna, inte satsa på tapeter. De större möblerna (skrivbord, bänkar, hyllor) kommer vi nog behålla, de är vita och passar även när det är ny färg i rummet. Till J är det jättesvårt med färgval. Svart blir det inte, som sagt. Kanske vågar jag satsa på en mörk vägg (detta är "krita", "mint" och "skiffer" från Rusta, som faktiskt inte har så tokiga nyanser i sin kollektion).



Till M har jag funderat på någon grön-grå-turkos nyans på väggen. Vet inte om jag ska måla hela rummet eller bara en fondvägg (och vilken väljer man då, i ett litet rum med snedtak?). Gillar de här färgerna, inte den kakifärgade längst till vänster, men de nästkommande, "våräpple" och "mint". Båda dessa nyanser känns mjuka men ändå inte sockersöta.



Har ni tips och idéer på pojkrum till snart-tonåring-som-är-sportig-och-tuff respektive flickrum till tuff-tjej-som-inte-gillar-prinsessigt emottages det tacksamt! Länkar och bilder...

15 februari 2015

Väggkärlek

Hoppas ni hade en fin alla hjärtans dag igår. Vi var på bio hela familjen och skulle sedan ha gått ut och ätit, men ingen av oss kände oss bra efter filmen så det slutade men en väldigt lugn hemmakväll istället i Melodifestivalens sällskap. Under natten blommade min skrällhosta ut, så nu har jag hostat sönder rösten och försöker bota mig med diverse medikamenter (inget verkar dock hjälpa).

Jag har läst några så fina reportage om hus med vackra tapeter i, vilket fick mig att tänka att jag kunde göra ett inlägg om tapeter. Vi har målade väggar på ovanvåningen men tapeter på bottenvåningen. Här får ni ser våra medaljongtapeter i mjuka färger... dessvärre är de uppsatta för många år sedan nu, så jag tror inte kollektionerna finns kvar (och jag minns i ärlighetens namn inte heller vad alla hette/vilken kollektion de tillhörde). Jag visar en detaljbild och en bild för att få lite mer överblick (som jag letade fram i gamla inlägg här på bloggen).

Vi börjar med blåvitt i köket. Den här tapeten matchas av gråmålad pärlspont i brösthöjd och har suttit här sedan vi flyttade in i huset 2001... den enda tapet som är kvar från vad vi satte upp på väggarna då! En sådan där goding som håller länge, för den tillhörde inte mina favoriter när vi flyttade in, men den vinner i längden. Anspråkslös och tidlös!

 


I matsalen har vi beige medaljongtapet. Det passar bra till det här rummet som ligger åt väster och har kvällssol. På håll ser tapeten inet direkt mönstrad ut, utan blir bara sådär "behagligt beige". Haha, det lät varken kul eller upphetsande, men vad jag vill åt är att intrycket bara är en ljust kolafärgad vägg! Den här tapeten satte vi upp när matsalen stod färdig, nämligen 2009. Jag hade tänkt mig en medaljongtapet i den här tonen, men det var inte lätt att hitta. Och hur flexibel är man då, när man har en önskebild på näthinnan men inte hittar det man söker? Det tog väldigt lång tid att hitta "rätt"... men det var mödan värt, för den gör mig lika glad fortfarande.




Sist ut har vi vardagsrummets grå medaljongtapet som är resultatet av min sjukskrivning när jag opererade handleden i början av 2012. Jag kunde ju inte bara ligga i soffan, tugga praliner och titta på Downton Abbey-boxen, utan jag sysslade även med att ligga i soffan, tugga praliner och tänka på ny tapet. Det blev en grå variant, som jag tycker passar så fint med de grå möblerna (hörnskåp, barockskåp och halvmånebord) och det vita på fönster, lister, tak och soffor. Den här gången var det enklare att hitta en tapet som passade eftersom det verkade vara en medaljongboom just då. Min mamma påstår att vi hade en sådan här tapet - fast i en annan färgställning - i den första lägenheten jag bodde i som bebis och att det kan vara därför jag gillar medaljongmönstret så mycket. Undermedvetenhet eller ej, jag är i alla fall fortfarande mycket nöjd med den.



Sedan är det inte fler rum som är tapetserade. Hall och veranda har pärlspont från golv till tak i samma grå nyans som den i köket medan tvättstuga, badrum och toalett har väggar av vitmålad pärlspont.

Nu när jag inte behöver tapetsera om, tycker jag det är otroligt mycket lättare att hitta fina favoriter. Jag visade ju några i ett inlägg i julas, Mera rött, på Lim & Handtrycks vackra mönster. De skulle ligga väldigt bra till om vi hade behövt någon ny tapet någonstans just nu.

08 februari 2015

Ytterligare en sak man inte kan få för många av

Man kan ju inte få för mycket vitt porslin, särskilt inte spillkummar, terriner eller uppläggningsfat. Man kan inte heller få för många skåp (möjligen kan man få för lite plats för dem, men det är en helt annan sak). En tredje sak man inte kan få för många av, är scarves. Här hänger min topp-fem-samling just nu, på en gammal knoppbräda från 1800-talet. Naturligtvis ordnade efter färg, fattas ju bara annat när nu hela garderoben är färgsorterad!



Flätad tvättkorg och litet väggskåp från loppis, knoppbrädan hittade jag i ett uthus
här på gården... Vita kviltade kuddar och gardin från Ellos. Trasmattan har min farfars mor gjort.
Det gamla jakthornet i koppar (uppe på skåpet) är arvegods från min mans släkt.

06 februari 2015

Vakna, pelargoner!

Förra helgen tog jag in mina pelargoner och tänkte väcka dem ur vinterdvalan. En del funderar jag på om det går att väcka över huvud taget, de verkar alldeles för torra och risiga, men vi får se. Förra året gick mina pelargoner åt helsike för att en katt välte omkull alla mina krukor som jag ställt i fönstret i sadelkammaren. I år hade jag därför ställt in pelargonerna i vår lilla gäststuga, men kanske har det varit för varmt där (i kombination med för lite vatten). Jag har inget bra track record på pelargonövervintring direkt. Vi får se hur det går nu... Nedanstående bild är på krispiga pelargoner från förra våren!



02 februari 2015

Välkommen februari

Välkommen februari, välkommen talgoxkvitter under dagar som blir längre och längre... Det snöar på ute och är mycket vintrigt hos oss nu, men våren i mig har vaknat ändå.




30 januari 2015

Vintervitt

Vintern är inte min favoritsäsong. Det är den årstid jag har svårast att förlika mig med. Jag gillar inte kylan och jag gillar inte snön. Men utan vinter kan man ju inte få vår, så det är ju bara att gilla läget. Som tur är, märker man redan hur dagarna blir ljusare och det är ju underbart! Och nu är det fredag också, det är ju aldrig fel...

Ett smalt band i ljusaste, ljusaste rosa med vita pärlor...

Det godaste doftljuset man kan tänka sig. Jag skulle nästan kunna äta upp det!
Som duk har jag använt en linnehandduk, vävd i fiskbensmönster.

Mitt älskade vita porslin i tallrikshyllan, sett genom glasdörrarna i matsalen.